Nästan lite vår...

I höstas planterade vi några fruktträd hemma på gården. Tyvärr har det varit harar eller rådjur och tuggat på barken. Det har väl varit svårt för dom att hitta något annat att äta nu när det varit så mycket snö. Någon har tuggat i Kivik också men där gör det inte lika mycket skada eftersom träden är så stora.



Igår passade vi på att gräva upp potatis, morötter och palsternackor. Snön kom så snabbt att vi inte hann med att skörda allt. Grönsakerna var jättefina så det gjorde ju inget att de fått vänta under snön men det värsta var att vi har blivit tvungna att köpa potatis och morötter fast vi egentligen hade själva.

Beskärning av äppelträd

Här om dagen åkte jag och Terje till Kivik. Jag hade inga höga förväntningar på att hinna klippa så många träd men tänkte att jag kan ju alltid ta en promenad med barnvagnen i alla fall.

Men jag kunde inte låta bli att testa. Jag satte Terje i selen på magen och batteriet på ryggen. Sedan klippte jag i nästan två timmar. Terje somnade efter en stund och hade det nog ganska bra. Lite sågspån i huvudet gjorde honom ingenting.

När jag var tvungen att slipa kedjan sammanföll det med hunger och blöjbyte och det blev lite för mycket på en gång så efter amning och mackor åkte vi hem. Cirka trettio träd blev klippta i alla fall.

Nu börjar arbetet

I förrgår kom det en leverans. En lastbil med två pallar jobb. Det var 60 lådor som ska målas och 500 ramar som ska spikas ihop, trådas och vaxas.

Om Terje sover några timmar mitt på dagen så kan jag ju jobba lite. Alltid får man något gjort. Idag trådade jag sju ramar till exempel.

Mycket av snön har försvunnit. Bikuporna syns igen och om bina ville så skulle de kunna komma ut och flyga. Men jag hoppas de låter bli. De skulle med stor sannolikhet bli stelfrusna, falla till marken och dö.

Jag har inte varit och tittat i äppelodlingen men antagligen går det att börja klippa träden nu utan att drunkna i snömassor. Jag får se hur det går att kombinera trädbeskärning med bebis. Jag får väl vänta in sovstunden...

Terje

Jag antar att jag är som andra föräldrar. Jag kan inte låta bli att skriva om vår underbara lilla son fast att det här är en blogg för bin och äppelträd. På julafton strax innan Kalle Anka kom Terje till världen. Han var ganska stor. 52 cm lång och vägde 4,2 kg. Så nu är vi tre i familjen och det känns som att livet blir lite annorlunda nu. På ett bra sätt. Och nu går det ju inte att göra så mycket med bina. Vissa bikupor syns knappt, sticker bara upp lite grann. Som tur är har jag nätbotten på kuporna så bina får luft in underifrån. Beskärning av äppelträden får vänta lite. Och ramarna som ska spikas och trådas får också vänta. Nu är det mammaledighet som gäller. Kärlek tar mycket tid.

Kom och handla goda julklappar!

Nu får "gårdsbutiken" vara stängd för i år. Det lilla marknadsståndet som jag har ute vid vägen är helt igensnöat. Det blåste samtidigt som det snöade så mina skyltar åkte ner och ligger begravda någonstans under snön, jag vet inte riktigt var. Jag råkade tappa kameran i snön så att linsen blev alldeles immig. Egentligen var det soligt och fint den dag bilderna togs.

Men man är välkommen hit ändå. Jag sitter hemma och väntar på att bebisen ska vilja komma ut och det känns som att tiden går väldigt långsamt. Jag kan bjuda på glögg. Om man vill handla så har jag förutom honungen och musten också rätt mycket äpplen kvar, Ingrid-Marie och Cox Orange. Och bivaxsalva har jag gjort.

Vintern är här

Nu är allt täckt med snö och bina har gått i vinterklot. Sakta rör de sig runt varandra. Drottningen har den bästa platsen mitt i klotet där det är varmt och skönt, resten av bina turas om att sitta ytterst där det är som kallast.

För några veckor sedan fick de sin årliga dos oxalsyra. Det är för att bekämpa varroakvalstret som finns i nästan alla bisamhällen i Sverige. Varroakvalstret är en parasit som förökar sig i bisamhällents yngelceller och den överför olika virussjukdomar mellan bina vilket gör att binas livslängd förkortas. Oxalsyra är tillåtet att använda i ekologisk biodling och det är ett sätt att hålla kvalstermängden på en låg nivå.

Nu har jag gått klart min utbildning i yrkesbiodling. En gång i månaden i två år har jag åkt upp till Garpenberg i Dalarna där jag har läst företagsekonomi och fått lära mig konsten i att driva en biodling rationellt. I torsdags tog vi examen och fick våra gesällbrev.

Alla äpplena är plockade vilket känns väldigt bra nu när snön har kommit. Nu är det lågsäsong ett tag. Beskärningen tänker jag inte börja med förrän i januari eller februari. Först ska det bli bebis och jul och lite lugnt och skönt.

I helgen stod jag på julmarknad på Kulturen i Lund. Det var riktig julstämning eftersom det snöade och glada trumpetare spelade Hosianna Davids son om och om igen.

Det var länge sedan jag skrev, märker jag. Som ni ser på en av bilderna så har jag fått betonggolv i mitt slungrum. Kanske hinner det ändå bli klart till i sommar.

Must , must, must

Nästan alla äpplen är plockade. Några Ingrid-Marie sitter kvar i väntan på att få åka till Mossagården. Det ser lite konstigt ut för de flesta löven har fallit av, kvar sitter bara knallröda äpplen. Vi hade en mustplockar helg. Jag samlade ihop ett gäng föräldrar, syskon och kompisar som kom och hjälpte till. Det var strålande solsken och alla var glada. Hälften av äpplena gick iväg till Sövde och idag fick jag tillbaks drygt 6000 småflaskor med filtrerad äppelmust gjord på Ingrid-Marie, Cox orange och Belle de boskoop. Resten av mustäpplena har åkt till Öspabs musteri där dom ska bli ofiltrerad must på större flaskor, som den jag hade förra året. Men kanske smakar den inte precis likadant. Receptet blir lite utifrån hur året och skörden ser ut. Det är ju likadant med honungen, olika nektar, olika smak. Idag är det fint väder för att sitta inne och etikettera. Låt det regna!